Min blogg handlar om elektronik och hållbarhet i motorbåtsvärlden. Elektronik är min hobby och med min Coronet 21DC från 1968 som inspiration sysslar jag med elsystem, elektronik, digitalisering, kommunikation, nätverk, elmotorer, batterier, instrument m.m. Och hållbarhet som sagt! I en annan långsamt uppdaterad blogg kwhkollen.blogspot.se funderar jag på elektrifiering av bilar, skotrar, cyklar, båtar, flygplan m.m. samt batterier, energi, infrastruktur m.m.
...och härligt väder när jag var ute en runda utanför Skanör häromdan. Bara åsynen av båten gör mig glad och...
...att ut och åka en sväng känns ännu bättre.
Sen är allt pulande med småfix, elektronik och annat runt den fina äldre damen också väldigt roligt. Och hamnsnacket förstås. Gott om experter där! :-)
Jag håller på att installera en Garmin-navigator som snart ska testas i havsmiljö vilket ska bli kul.
Tanken på sikt är att integrera den med min egna Boat Monitor-dator om jag får till ett bra NMEA-2000 interface. Detta misstänker jag dock kan bli knepigt pga jättedyra licenskostnader från NMEA men jag är övertygad om att det finns hobbyister därute som hittar vägar runt detta. Höstprojekt! Min egen GPS-lösning funkar bra i Boat Monitor-miljön på labb-bänk och förhoppningsvis hinner jag testa lite till havs innan säsongen är slut. Vill även testa små digitala temperaturgivare för motorrums- och havstemperatur.
...kan betyda många olika saker. PHP-script, command-line-interface (CLI), inloggning på webbservrar mm har jag hittills bara petat i men nu tänkte jag lära mig det ordentligt så att saker och ting på båten kan fjärrstyras och övervakas vart jag än befinner mig. Jag har hittat ett spännande företag som heter Signal K och de verkar jobba med sånt som rör sig mycket i mitt huvud också runt den uppkopplade båten. Remote-Access-programmet som jag som Mac OSX-användare använder heter OpenSSH och man kör det från Terminalprogrammet mha kommandot ssh.
...är Processing! I boken programmeras det i en miljö som kallas Processing. Den baserar sig på Java. Verktyget är open-source och fritt att hämta på www.processing.org. Programmen man skriver kallas för sketcher och har man programmerat med Arduino så känner man direkt igen sig. Enkelt och bra inte minst om man vill testa lite då och då i sin mobiltelefon. Du kan bland annat göra interaktiv grafik mycket snabbt.
...till sina elektronikprojekt görs enklast online idag även om en av mina favoritaffärer Kjell & Co ligger nära med flera fysiska butiker i stan. Clas Ohlson och Biltema finns förstås också med mycket bra-att-ha av enklare prylar. Utbudet är stort hos Kjell och de andra i stan men även där begränsat. Electrokit med fysisk butik och kunnig personal i Malmö är bra att ha om man vill kila iväg och hitta någon lite mer avancerad elektronik på stört. På nätet finns annars allt och det mesta levereras snabbt och prisvärt. Här några tips: Jameco , Digi-Key , Farnell, Makershed, Sparkfun, Adafruit, Arduino Store, Core RFID, LessEMF, Pololu, RS-Online, Smarthome. finns i närheten. I boken "Making Things Talk" finns ytterligare många tips på inköpskällor för elektronik.
...är en utmärkt bok som jag köpte för ett antal år sedan. Den handlar om programmering, sensorer, nätverk, inbyggda datorer och annat som kan få saker och ting att leva. Jag har börjat läsa den ett flertal gånger men aldrig kommit riktigt igenom den. Nu ska jag ta ett större grepp och använda den för att få Coroneten att tala, lyssna och leva. Boat Monitor-projektet lever i högsta grad även om det är lite odokumenterat och har haft semester några veckor. De kommande inläggen kommer handla en hel del om vad jag inhämtar från denna bok. Och hur jag tillämpar det på båten.
...under kölen är min båt då äntligen på plats i Skanör. Och snart är hon i vattnet. Bottenmålning, polish och motorservice nästa vecka kommer förbereda för sjösättning den 5:e Maj. Ska bli riktigt kul!!! Efter provtur kommer jag börja testa lite "Boat Monitor" grejer. Vilket också ska bli kul!
...finns det gott om. Är det ett hållbart motorbåtsliv? Knappast. Jag och hustrun har just kommit hem från två veckors semester i Västindien eller de s.k. små Antillerna. På "motorbåten" Preziosa har vi bott, ätit och druckit samtidigt som den i makligt tempo transporterat oss mellan paradisöar som Martinique, St Maarten, Junfruöarna, Guadeloupe, Trinidad-Tobago m.fl. Härligt liv, minst sagt. Livremmen har åkt ut ett snäpp så nu blir det 5-2-diet igen. "Motorbåten", som givetvis är ett kryssningsfartyg, heter Preziosa som sagt. Ett av många från många konkurrerande kryssningsbolag som MSC, Celebrity, Norwegian, Star Cruises m.fl. Bara seglarna är fossilfria. Ibland.
Under båthoppingen har jag haft god möjlighet att beskåda båtlivet i dessa vatten. Visst finns där gott om fossilfri framdrift men det stavas segelbåt. Men dom har också starka motorer som brötar på i motvind eller stiltje. Annars är det förbränningsmotorer som gäller och båttransporterna är omfattande både mellan och runt öarna. Med turismen som största näring ser man förutom kryssningsfartygen (för dom syns!) hela tiden utflyktsbåtar som sticker iväg fullastade med sol- och badtörstande människor som längtar efter palmbevuxna stränder och korallrev.
Hybridteknik i kryssningsfartyg
Drivlinan på Preziosa, är förvisso en hybridlösning i den mening att den är
dieselelektrisk med dieslar från finska Wärtsilä. Kväveoxidutsläppen ska vara låga med fartygsmått mätt (ska titta närmre på det vid tillfälle) och de två elmotorerna kommer från GE (General Electric) med nästan 22 MW uteffekt vardera vid 138 varv per minut (Wikipedia). Fasta propellrar via axel används för Preziosa och alltså inte som ofta nuförtiden s.k. azipods med dragande propellrar. Som Volvo Penta IPS för mindre båtar. Två 16-cylindriga och tre 12-cylindriga dieslar driver generatorer som skapar el till elmotorerna för framdrift. Och så finns det fyra elektriska bogpropellrar.
Elektrifieringen kommer
Generellt kan man påstå att även den tunga sjöfarten blir alltmer elektrifierad där både elmotorer, generatorer och batterier får ökad betydelse. Men också vätgas blir viktigt eftersom vägen till el via bränsleceller utvecklas starkt för att få till klimatsmartare framdrift på havet. Kolla detta ABB-projekt! Vätgas i flytande form kan tankas ganska snabbt. Batterier är ju som bekant inte så energitäta och tar dessutom tid att ladda (tanka). Flytande naturgas (LNG) används redan inom tung sjöfart och steget till den renare formen vätgas känns hyfsat kort.
Mest muskelbåtar
När det gäller motordrivna fritidsbåtar är det mest muskler som gäller och det är
sällsynt med den svenska standarden att ha endast en utombordare på en snabbgående båt. Minst två ska det vara men helst tre och i vissa fall ser man fyra. Bränsleekonomi och ecodriving kan man nog knappt stava till.
Bensinförbrukning på kinesiska
På tal om bränsleförbrukning så har min kinesiska flödesmätare kommit med posten. Ska integreras, programmeras upp och testas i "Boat Monitor" labbet inom kort. Och så i gummijollens utombordare innan den får äran att ta plats i Coroneten. Får först se om kvaliteten duger. Nästa inlägg ska handla om det!
...som idag när jag var på Malmö Stadsbibliotek. Kan man göra klipp där om man är båt- och elektronik intresserad? Yes! Kolla här:
Bibliotek rensar ut gamla tidningsmagasin med jämna mellanrum. Nu hittade jag "by accident" 8 nummer av "Everyday Practical Electronics", en riktigt engelsk hempulartidning för elektronikintresserade. Betingar nyköpsvärde på Pressbyrån för ca 100 spänn styck och jag fick dom för en femma per tidning! Bara att köpa hela rasket. Och nästa glada överraskning. Ett långt hemfixarreportage i ett av numren om hur man bygger en motorbåtsdator. Som hand i handske med mitt eget projekt även om dom använder annan mikroprocessor. Ska bli sååå kul att kolla och inspireras!
GPS är enkelt att använda förvisso och det finns lite överallt idag som en finess man bara förväntar sig. Som vatten i kranen ungefär. Jag håller på för fullt att trimma min GPS funktion på egna Boat Monitor-prototypen och i samband med det bestämde jag mig för att damma av gamla kunskaper sen slutet på 90-talet när vi började integrera GPS-funktionalitet i Ericssons mobiltelefoner. Det är roligt att förstå saker och extra kul när det går att konkretisera och experimentera runt tankarna.
Planen håller
Plan och struktur som jag skrev om i tidigare inlägg håller och skissen på just-nu-läget är som på bilden.
A: Användarinterface input, alltså knappar, keyboard, touch m.m. I dagsläget bara knappar och dom sitter just nu tillsammans med displayen på en s.k. Arduino-shield ovanpå datorn i mitten.
B: Användarinterface output, alltså lampor, sumrar, skärmar m.m. Änsålänge bara en 2 radig enkel alfanumerisk display. Sitter på datorn som sagt.
C: Interface mot nät som 3G-5G, GPS, VHF, AIS, NMEA, SeaTalk m.m. Tills nu har det varit fokus på GPS som funkar bra och jag har börjat pilla med NMEA 0183.
D: Interface mot närliggande apparater som dator, Ipad, mobil m.m. Det sitter en WiFi- och en Bluetoothmodul på plats som är testade separat men inte integrerade ännu.
E: Interface mot sensorer på båten. Temperatursensorer på plats och testade separat och simulering av tankvolym ha en potentionmeter gjord. En flödessensor för för bensin är beställd och på väg från Kina. Ska anslutas denna väg. Här ska jag också testa ekolod m.m.
F: Aktuatorer. Alltså sånt som får saker att hända på båten. Man tänker spontant på styrning, drevtrim, trimplan, gaspådrag m.m. Lite mer avancerade lösningar rent mekaniskt men kommer jag på nåt så kommer datorn styra det denna väg.
G: Lagringsmedia. Kan vara allt från minneskort till lagringsserver men initialt blir det ett mikro-SD kort som kan lagra positioner, waypoints, sensordata m.m. Idag sitter det ett kort integrerat på GPS-modulen (C) som jag kommer access via serieporten Serial3.
H. Strömförsörjning. Idag matas allt via USB-porten från Macen men ett 9-V batteri gör att det kan köras standalone också via spänningsregulatorerna (5V + 3,3 V) på det lilla kortet. På båten försörjs det via 12V såklart och då tar det vägen via detta aggregat.
I: Båtdatorn som är hjärtat i systemet och i dagsläget utgörs av en Arduino-Mega. Blygsam i prestanda kanske man kan tycka men räcker långt om ma optimerar koden. Arduino-grejerna är dessutom kul att jobba med med tanke på pris, tillgänglighet och alla uppfinnarjockar som finns på nätet.
GPS-tutorial på gång
I nästa inlägg kommer det en liten redogörelse för hur GPS-jobbet fortskrider och hur satellitpositioneringen + NMEA funkar.
Detta visste jag redan men inte att det skulle komma så snabbt. Arduino Uno har räckt bra för att testa sensorer, GPS m.m. var för sig men när jag nu börjar integrera de olika funktionerna så slås det snart i taket. En Arduino Mega för 499:- istället för den enkla billiga Arduino Uno lättar på trycket med mer minne och portar. Det mesta är annars kompatibelt, t.o.m. fästhålen, även om det nya datorkortet är lite längre. Får fint plats på prototypplattan dock. Sen blir det lite kopplings- och programmeringspillande för att få det upp och snurra igen.
Mer minne och portar
Så här ser prestandajämförelsen ut mellan Uno och Mega. Jag tror detta ska räcka för en fungerande prototyp för den relativt enkla systemansatsen i steg 1. Blir det mer krävande framöver (pekskärmar, nätverksanslutningar m.m.) så petar vi in en Raspberry Pi och då blir det ett större jobb att porta programvaran till ny hårdvara och nytt operativsystem. Men strukturen står kvar.
Enkel första plattform
Den första Boat Monitor prototypen för min Coronet ska visa position, fart, kurs, datum, tid, sjövattentemperatur, lufttemperatur, tankvolym och bränsleförbrukning. Inga problem att få datorn att klara av detta nu. Det svåra och otestade är annars flödesmätningen som kanske måste gå via en GARMIN-sensor (1500 spänn!) och NMEA-2000, det marina CAN-protokollet som jag isåfall måste få att funka i Mega-datorn. Trevlig liten utmaning!
...och låt er häftiga teknik sippra ner på fritidsbåtarna.
Bra affärer och IPS för de rika
När man surfar runt och kollar Volvo Pentas teknikutveckling, planer, affärer m.m. så är det lätt att imponeras. Affärerna går bra med drygt 2 miljarder i vinst 2018 och motorförsäljning som växt kraftigt. Pengamässigt är det dock änsålänge mest lyxjakter, kommersiella båtar, industri, maskiner, kraftgenerering m.m. som driver på även om fritidsbåtssektorn också växer. IPS (Integrated Performance System) som syns i videon är änsålänge inget för privatpersoner med normala plånböcker.
Hybrid-IPS snart och i framtiden till mig
Hybriddrift för 8-litersmotorer och större lanseras först 2021 men man kittlas ändå av tanken att all teknikutveckling så småningom kokas ner till "vanliga" båtar. Elektriska fönsterhissar tillhörde lyxsegmentet för bilar en gång i tiden och är nu standard sen länge. Privatbåtarnas Toyota Prius (hybrid) och Nissan Leaf (helelektrisk) kommer såklart med kostnadseffektiva IPS-liknande system (eller vad det kommer heta då) från både Volvo Penta och deras konkurrenter. Tills dess kan man ju njuta och fantisera med hjälp av såna här videos.
Joystick och självparkering
Idag är VP-IPS endast tillgänglig för dieslar men 2021 har man som sagt lovat hybridvarianter också för större fritidsbåtar, färjor, patrullbåtar m.m. Joystick på bryggan finns och även nyligen visade saker som självparkerande båtar eller "Easy Boating" kommer. Som är varumärket för detta bakåtlutande angöringssätt. Sensorer på brygga och båt, programvara och en s.k. EVS-enhet (Electronic Vessel Control) + GPS gör jobbet åt dig när ledig plats har hittats och skepparen har tryckt på self-docking-knappen med drinken i andra handen. Integreras säkert framöver också i VP-appen "Easy Connect". Med gilla- och incheckningsknapp till Facebook.
Inte bara coolt
Förutom coolheten i IPS-hybridsystemet så lovar Penta lägre ljudnivåer, minskade vibrationer, bättre verkningsgrad, lägre energiförbrukning m.m. Och så är den elektriska drivlinan nästan underhållsfri med extremt högt vridmoment från start. Du kommer också kunna köra ren eldrift runt 10 knop sisådär så det blir riktigt tyst och fint i områden som kräver det. IPS systemet är inte bara en joystick som styr propellerpoddar utan innefattar motroterande dragande propellrar, styrning, manövrering, avgashantering, antikavitation, skrovdesign och mycket mer. Installationsprocessen är förhållandevis enkel och väl på plats kommer båten kunna svänga åt alla håll. Med en joystick, app eller av sig själv!
Volvokunnande från fordon
Allting utvecklas och testas i Göteborgstrakten och man drar sjävklart nytta av allt elektrifieringskunnande som byggs upp inom Vovokoncernen när det gäller andra fordon, maskiner m.m. Först fordon, sen marinanpassning.
Tydlig väg mot elektrifiering
Volvo säger att det kommer finnas förbränningsmotorer (bensin och diesel) under överskådlig framtid men tydliga steg tas och åtaganden görs nu för att påbörja en lång förändringsprocess mot elektrifierade drivlinor. Miljö- och klimatfrågor pressar på och den som blir först, störst och bäst på tekniken har också potential för de största affärerna när framtidens samhälle ställer hårdare krav.
Coroneten då?
Min lilla "Boat Monitor" utvecklas stadigt i enmansbolaget där jag är både chef och operativ för vision-utveckling-test-installation-drift-affär etc...etc... Kul att få bestämma allt själv! :-) Nu funkar GPS-en skarpt och integrerat i systemet och jag kan plocka ut longitud, latitud, kurs, fart, datum och tid för att baka ihop en bra användarupplevelse. Ska ut och testa i bilen snart.
Coronet-IPS?
Jag får såklart hitta ett annat namn men rent systemmässigt så kan man faktiskt bygga ut funktionerna på prototypplattan för att utveckla en IPS-elektronik (eller EVS-enhet + GPS) som Volvo Penta kallar det. Alla blocken finns med centraldator, användarinterface (in-ut), GPS och kommunikation, trådlösa interface, sensorinterface, aktuator-interface, strömförsörjning och lagringsmedia. Bara man biffar upp och använder ARM-RISC istället för Arduino, högupplöst pekskärm istället för knappar och enkel display etc... Rolig tanke. Det enda som saknas är ett utvecklingsteam på sisådär 20 personer och lika många miljoner spänn! Men, men... nåt ska det bli! Enkla grejer för enkla människor! :-)
Då kanske man ska kolla in det holländska bolaget PortLiner och deras lansering av eldrivna fraktbåtar. Hårdare EU-regler för sjöfart när det gäller både koldioxid och partiklar träder i kraft under 2019-2020 och detta driver på utvecklingen. PortLiners elpråmar kommer användas för inlandstransporter via kanaler och där handlar det om mycket gods.
Fyra varianter. Och så helelektriskt.
Inom sjöfarten pratar man ofta om fyra huvudalternativ när det gäller grönare transporter. LNG (Flytande naturgas), diesel-elektriskt, bränsleoptimering med end-of-pipe-treatment samt Euro VI-motorer. PortLiners lösning är helelektrisk utan utsläpp från båten, en Tesla-pråm med andra ord.
Höjdanpassning till broar
110 meter lång och 11,45 meter bred. 280 20-fotscontainrar. Kolla promotion-videon för att se den häftiga lösningen med höj- och sänkbar kommandobrygga för att kunna parera för låga broar på de holländska kanalerna. Med ballasttankar kan hela pråmen också sänkas för samma ändamål. Fin teknik!
Helhet med laddinfrastruktur
Självklart presenteras i videon också terminalhanteringen av containrar med helelektriska lastbilar. Infrastrukturen för laddning av både flytande och körande lastkapacitet ingår i totallösningen från PortLiner och en snyggt boxad containerlösning för batterikapacitet (Här pratar vi inte kWh utan MWh) eller vätgas-bränslecell syns också i videon.
Sånt här ger framtidsoptimism. Och så blir min framtida E-Coronet genast lite mindre osannolik! :-)
...kom fortare än man trodde. Ladda upp för detta!
Event i Maj
Även om elbåtar, elutombordare och diverse hybridlösningar för framdrift av fritidsbåtar synts på "vanliga" båtmässor ett antal år redan så är det nu dags för ett renodlat möte för detta. Intresset stiger snabbt hos både leverantörer, återförsäljare och konsumenter. På Hamnen.sekan man läsa om ett kommande event som ska inträffa i Stockholm i början på Maj. Gissa om man köper tågbiljett till huvudstan då!
Havets Tesla
Den eldrivna svenska bärplansbåten Candela har kallats båtvärldens Tesla och videon här är ju faktiskt lite magisk.
Elbåtar 5-6 år efter elbilar
Marknaden tar sig för elbåtar och på skeptisism-optimism-skalan befinner dom sig väl idag ungefär där elbilarna var för 5-6 år sen. Kanske något mer. Jag provkörde en Nissan Leaf i Malmö 2012 och en Tesla i Köpenhamn året efter. Efteråt var jag entusiastisk och babblade om detta hemma, i fikarummet på jobbet och bland vänner och bekanta men inte många gick igång på mitt ivriga pladder. Mest höjda ögonbryn var det då. Idag är elbilar ett självklart inslag i trafiken.
Vågvinnande teknik.
Idag är det också lite annat drag och publik medvetenhet runt elbilar kan man konstatera. Och ingen bilfabrikant överlever utan ett gediget elbilsprogram i produktportföljen. Jag känner mig övertygad om att elektrifierade båtar kommer vinna terräng ganska snabbt nu. Eller vinna vågor kanske man ska säga om vitsen tillåts. Trots detta tror jag hybridlösningar är ett viktigt mellansteg och jag hoppas verkligen detta kommer synas och lyftas fram på elbåtsmässan i Stockholm också. Kolla Greenlines superhäftiga NEO som mycket väl kunde ha Coronet-stuk i en modern tappning även om Greenline är en större båt. Och ganska seg i elversionen får man erkänna. Den kan fås med antingen el eller bensindrift så för den fartsugne gäller bensinversionen. Hybriddrift har dom presenterat tidigare i Greenline 33.
Greenline Neo Coronet 21DC
Vill ha en hybrid-Coronet
Själv är jag entusiastisk som tusan vilket jag nämt i tidigare inlägg. Min Coronet kommer aldrig bli helt eldriven men något inslag av elektrisk framdrivning ska in på sikt hoppas jag. En bränslesnål biodieselmotor med elektrisk hjälpmotor/generator (hybridlösning alltså) borde kunna piffa upp och modernisera den fina gamla båten framöver. Visst är det i mångas öron maffigt med V8-ljud när en 21:a glider genom hamninloppet (tycker jag också) men kanske Greta Thunbergs generation ser en coolare båt när denna skönhet passerar ljudlöst.
Sverige tar täten
Sverige ligger långt framme inom eldrift, batterier, laddning, kontroll, övervakning m.m. för nöjesbåtar och inte minst Candelan (havets Tesla) är spektaktulär och extremt innovativ i sin teknik, prestanda och design. Bärplan på en Coronet. Nja! Dom får allt vara bra stora dom. :-)
Skeptiker blir optimister. Sakta men säkert.
Klimatfrågor, miljöaspekter och omsorg om planeten gör sitt till för att denna bransch kommer växa snabbt, var så säker. "Det är för dyrt", "Var ska man ladda", "Batterierna är för tunga", "Elen kommer från kolkraft" och en massa andra argument hör man snabbt från många båtförståsigpåare om man tar upp marin eldrift till diskussion. Man känner igen det från elbilsdiskussionerna för 7-8 år sen. Attityderna ändrar sig dock sakta med säkert, inte minst med draghjälp från elbilstillväxten.
"Boat Monitor" för elbåtar.
Mitt eget "Boat Monitor" koncept är också förberett för eldriftsanpassning. Det mesta ligger i koden och sensorerna. Det ska bli kul att börja pilla med detta framöver. Det blir självklart fler elektriska parametrar som kommer att övervakas. Som t.ex hur mycket det är kvar i tanken. Förlåt, batteriet.
...uppe och snurrar! En liten simulering kommer här:
Mycket pill och hack
Efter en hel del skruvande, pillande, kabelskalande, kopplande, testande och kodande fick jag liv i den nya mer strukturerade labbplattan. Känns kul! Dator, strömförsörjning och display är i drift och nu ska jag ta mig an knapparna för att välja in sensorer. På plattan använder jag små s.k. DIP-switchar (röda fyrkanterna nere till vänster).
GPS och temperatursensorer. Sen bubbel!
Nästa större grej efter knapparna blir att få igång GPS-modulen (blåa större kvadraten till vänster). Den fick jag staga upp mekaniskt med en utliggare. När jag sett longitud och latitud i displayen blir det dags för temperatursensorerna. Dom ansluts på kopplingsdäcket uppe till vänster och änsålänge syns bara två stycken. Dom kommunicerar med Arduinon via en seriell specialbuss som är rätt pillig att koda. Så det tar nog lite tid innan den är på plats. Då ska jag dricka bubbel.
Hela tiden. Det gäller självklart även min "Boat Monitor". Jag själv tror på konceptet eftersom ansatsen är att det ska vara är billigt, enkelt, flexibelt och utbyggbart. Kanske bara jag som tycker så? Ja kanske. Men jag blev glad när jag för en tid sen hittade företaget Yacht Devices som har kommit långt med sina marina produkter till viss del i samma riktning som min enkla plattform. Skillnaden är att dom är professionellt och kommersiellt etablerade och jag är glad hobbysnickare. Något jag tänkte förbli. Men jag köper säkert hem nån av deras smarta moduler för att testa mot mitt framöver.
Enkla displayer
Jag är ofta på deras hemsida och inspireras av deras produkter. Bara en sån sak som att dom använder sig av samma enkla tvåradiga display för att presentera båt- och motordata gjorde mig upprymd. Rätt tänkt alltså! Flera av deras produkter är även recenserade och testade i Dagens Båtliv med mycket positiva omdömen.
Utmanar Raymarine, Garmin & Co
Det kanadensiska bolaget är grundat av elektronik- och
programmeringsintresserade seglare och är helt klart uppstickare och utmanare till de stora märkesdrakarna inom båtelektronik. Dom som hellre riktar sig till feta plånböcker. Elektroniska loggböcker, sensorer, WiFi-lösningar, NMEA-konverters, AIS och i princip allt som har med interaktion mellan olika navigationsenheter att göra finns i deras snygga, smarta produktportfölj. Det finns även en svensk pdf-katalog att ladda ner och svensk representant är Marinwebben
Jag tänkte nu börja koppla upp de olika enheterna på en utbyggbar och modulariserad prototypplatta som syns uppe till höger på bilden. Den speglar ett uppstädat blockschema (nere till höger) för det som jag valt att kalla "Boat Monitor System Design". Slutlabbat med trassliga råttbon nu och ska jag kunna ta med mig plattan ner till båten senare i vår för att testa saker måste det hålla ihop någorlunda mekaniskt.
Båt från 1968 = enkla knappar och diskret display.
Ansatsen för steg ett är att med enkla och snyggt integrerade knappar på
instrumentbrädan välja in mätvärden från båt, motor och omgivning på den diskreta 2-radiga displayen. Kanske jag bygger en liten separat konsol i matchande träslag för detta. Förutsatt att jag kommer åt alla sensorsignalerna kommer man se position, tid, kurs, fart, lufttemp, motortemp, havstemp, tankvolym och bränsleförbrukning. Få se hur långt jag kommer.
Arduino först, sen vassare dator
Just nu använder jag den enklaste enskortsdatorn Arduino Uno för att testa sensorsignalerna, display och knappar. Den kommer säkert snart bytas upp till en Arduino Mega med större kapacitet. På sikt blir det en Raspberry Pi. Men plattan är som sagt modulärt uppbyggd så det ska bli hyfsat enkelt att anpassa till ny dator. Alla enkortsdatorerna finns billigt på Kjell & Co. Jag älskar Kjell & Co!! De olika interface-blocken byggs på och testas efter hand och i steg ett blir det knappar, display, GPS, temp-sensorer, flödessensor och nivågivare.
Skaka liv i gamla plottern med NMEA
Dessutom ska jag utmana mig själv och programmera upp ett NMEA-0183 interface till min gamla
Garmin-plotter även om jag helst inte vill att den ska skräpa ner utseendet på förarmiljön, se bilden ovan. Få se vad jag gör med den på sikt. Sjökorten tänkte jag köra på iPad framöver om jag hittar ett bra mekaniskt och stänkskyddat (IP) sätt att fästa den på.
...beskrivs i denna video på ett ganska lättförståeligt sätt. Youtube har allt! Enligt videon ger trimmet en bränslebesparing på upp till 16% i marschfart vilket ju inte är så dumt.
En simulator för att känna på hur för trimplansautomatiken ACS funkar finns här.
Boat Monitor Light för Eco-Driving
I min "Boat Monitor" version 1 har jag planerat att presentera bränsleförbrukningen som "liter/timme" och "liter/sjömil", se tidigare inlägg. Oavsett vilket ska det bli spännande att se om jag lyckas trimma drevet till en sån bränslereducering i marschfart. Coroneten är ju en äldre båt så jag tvivlar, men vem vet?
Modulbygge med expansionsplan
För den elektrotekniskt intresserade så har jag nu grundplanerat min första light-version av "Boat Monitor" till att inkludera hårdvaru- och mjukvarumoduler som stödjer kurs, fart, position, vattentemperatur, lufttemperatur, bränsleförbrukning, tankvolym och batterispänning. Allt är modulärt uppbyggt och expanderbart för fler sensorer och utökat user-interface. Här är systemskissen.
Arduino-Uno räcker nog
Enklast möjliga dator, Arduino Uno, tror jag ska kunna lösa uppgiften med lite effektiv programkod även om minnesutrymmet är ganska begränsat. Räcker det inte får det bli en Arduino Mega. På sikt om projektet utvecklas enligt förhoppningarna blir det kraftfullare plattformar, troligen Raspberry Pi.
...slingrar sig in på elbåtsmarknaden och gör väsen av sig på bl.a. Boot Düsseldorf nyligen.
Elektrisk ål inspirerar
Jag läser på sajten Båtguide om de svenskproducerade elbåtarna Eelex 6500 och Eelex 8000 från företaget X Shore. "Eel" som i "ål", eller? Just det. Formen på båtarna ska ha inspirerats av sydamerikanska elektriska ålar.
40 knop och 100 nm. Men inte samtidigt.
Om man ska tro USP-n, eller "Unique Selling Points" på ren engelska, så ska båtarna prestera 40 knop och i långsammare takt kunna köra 100 nm på en laddning. Axet ska vara unikt också. Snygga, modulära och med optimerat skrov lyfts dessutom fram på USP-n. Och hållbara! Jag förmodar att man menar miljömässigt och inte bara mekaniskt.
Lyxmärken och akademi i samarbete
Rolls Royce, Storebro och Chalmers är inblandade vilket borda borga för viss kvalitetsnivå kan man tycka för dessa racers som ligger runt 2 ton i deplacement och 6-8 m i längd. Skulle man fundera på en framtida nydesignad E-Coronet som jag berörde i tidigare inlägg är väl detta en rimlig språngbräda att börja skissa utifrån. X-Shore-båtarna borde vara state-of-the art för de båtar som är lite tyngre än den mindre utombordarmodell från "Pure Watercraft" jag skrev om tidigare.
Laddas på 2 tim
Den elektriska ålen snabbladdas enligt uppgift på 2 timmar med hög likspänning på 360 V vilket förmodligen åstadkoms med snabbladdningsteknik a la Porsche eller Tesla. Det får vi ta reda på. Man vill ju också veta hur stort batteriet är i kWh och kg. Laddstolpar för detta vid bryggan lär dröja i Skanör. Men vi får väl lobba in framtiden hos hamnföreningen. Ålpriset vill man nog inte tänka på.
...från Ebay! Yes! Den här har jag jagat ett bra tag nu och äntligen hittade jag en på auktionssajten.
Koppla upp gammal GPS
Garmin-plottern som följde med Coronet-köpet har sina år på nacken och de flesta tillbehören har utgått. Men ett minneskort med rätt sjökort ska jag nog hitta och i kabeln finns strömförsörjning så att jag kan köra den på labb + att det går att komma åt dataöverföringen via det äldre NMEA-0183. Detta ska bli kul!
Vad ska vi ha detta till?
Grejerna kommer inte förrän om en och en halv vecka så lite förberedelser kan vara på sin plats. I "Boat Monitor" programmets user-interface på Arduinon tänkte jag fundera ut en logisk placering av Garminfunktionen och det börjar med att ta reda på vad jag vill få ut av interfacet. Det får inte bli självändamål. Lite text på displayen får bli ett första litet steg. Sen kommer nog idéerna.
...är något jag funderar på. Går det att få en gammal, ganska tung motorbåt med en gammal omodern motor att på något sätt bli miljövänlig? Mindre ovänlig mot miljön kanske är ett bättre mindset i förbättrings- och moderniseringsarbetet av min gamla daycruiser. Och den bästa åtgärden är sjävklart att låta den ligga förtöjd. Men man vill ju åka båt så nästa grej blir kanske att köra korta sträckor och inte för ofta.
Optimera soppa per sjömil
Mäta bränsleförbrukning under gång och samtidigt justera drev och trimplan för
minimal bränsleförbrukning per distansminut är också viktigt och det är där jag tänkte sätta in en stöt i min Coronet. Det finns färdiga lösningar, kolla t.ex. företaget Safe Port Marine. Men dyrt blir det. Ca 6000 spänn för en installation.
Egen snållösning
Min egna lösning bestående av en flödesmätare, den lilla båtdatorn och min "Boat Monitor" display kan förhoppningsvis hjälpa mig och naturen att spara decilitrar och utsläpp. I nästa blogginlägg hoppas jag kunna visa upp lite färska idéer och teknikansatser från labbet. Jag behöver en givare och hittar bara Garmins NMEA2000-anslutna för nästan 1600 spänn! Eftersom jag inte tänkte göra sådana interface (NMEA) just nu får jag spana vidare på givare. Inget dyrt analoginstrument ska inköpas dock utan den lilla 2-radiga digitala ska räcka. Fram med leksakslådan!
Långtidsvision för eco-driving
Men först lite googling om eco-driving för motorbåtar. Första träffen blev "Pure Watercraft, ett Seattle-företag med vassa visioner och produkter runt helt eldrivna snabba båtar. Dom visar i sin video en fräck, retro-designad katamaranliknande träbåt med supercool förare framför lika cool ratt. Ekipaget sveper fram med ett svagt vinande i säkert 20-25 knop. Dom bygger själva sina båtar, motorer, propellrar, motorstyrningar och den IP-67-klassade batteripacken med väldigt hög kapacitet. Ca 6 kg/kWh eller 163 Wh/kg, vilket man vill. På bilsidan leder Tesla batteriracet med knappt 130 Wh/kg så det här gänget kan sin sak. Kolla videon. Be inspired! Ren eldrift på Coroneten får dock vänta in lite mer teknikutveckling på främst batterisidan.
...hamnade jag i en diskussionstråd om hur realistiskt det skulle kunna vara att förse en nydesignad Coronet med elektrisk framdrift. Inte jättetroligt att i dagsläget få till en sån lösning kan man spontant tycka men ideer som denna sätter ju igång tankarna på möjliga framtida koncept.
Dagens batterier för tunga
Min egen vision för hållbart Coronet 21-åkande för framtiden är troligen en hybridlösning i någon form. Båten i sig tror jag nämligen har minst 50 år till att leva med tanke på skrov, hållfasthet, kvalitet, design och charm. Att slänga in en elmotor på 150 kW och en batteripack på 100 kWh är för dyrt och tungt med dagens mått mätt. Det hade blivit en pråmliknande upplevelse skulle jag tro med ett batteri på drygt ett ton.
Dyrt men möjligt med hybrid
Steyr Marine Hybrid
En hybrid med kanske tiondelen i elmotorprestanda (15kW) och batterikapacitet (10 kWh) + en biobränsle-förbränningsmotor på ett par hundra hästar hade varit fullt möjligt och riktigt fräckt dock. Färdiga lösningar finns hos t.ex. Steyr. Lösningar som kostar mer än 5 Coroneter.
Hemmaprojekterad hybrid
Electro-Mobile
Men jag tänkte tillåta mig att projektera nåt eget och har därför börjat prata lite med kreativa mindre firmor, t.ex Electro-Mobile.
Jag känner på mig att motorbåtar för normalbemedlade kommer ta dessa steg i kölvattnet av bilarna. Med en framtida H-Coronet (hybrid) som senare, kanske 2035 eller så kan bli en E-Coronet, tänker jag mig att mina barn och barnbarn tar över och kör denna klassiska daycruiser hållbart. Ut och in i hamnar glider man tyst med elmotorn och längre sträckor körs på biobränsle. Med elmotorn som booster. Elmotorn vänds till generator och laddar batterierna under biobränsledrift. Förhoppningsvis finns det bra laddstolpar i hamnarna framöver också för snabbladdning via kabel.
Konvertering? Eco-driving.
Själv får jag köra med min Mercruiser V6:a på fossil bensin åtminstone ett tag till. Konvertering av motorn till etanol eller gas hade kanske funkat om den hade haft elektronisk insprutning och inte varit en förgasarvariant. Min hållbarhetspolicy just nu blir nog att köra måttligt och bränslesnålt med koll på trim för båt och drev. Har börjat pilla med en prototypelektronik för detta. Mer info kommer.
...är det änsålänge inte speciellt gott om. Men vad kan man begära av en daycruiser från 1968 då höjden av navigationsteknik var radiopejlar, VHF-radio och Decca-navigatorer där positionen triangulerades fram via basstationer i land. Utrustning ombord hade få vanliga båtägare råd med. Och vi tittade på svartvit TV med två kanaler. Det var tider! Förutom gamla hederliga analoga instrument, knappar och indikatorer så är de flesta äldre båtar idag trots allt upphottade med fristående GPS-plottrar och panelmonterade instrument som ekolod m.m. Mina grejer har sett sina bästa dagar men funkar ännu men är inte vackert installerade. En första moderniseringsansats av budgetmodell tänkte jag redogöra för nedan och ett syfte med den är att den ska vara diskret men funktionell. Få se...
Motorns sensorer
Motorn, en Mercruiser V6, 220 hk + alfa-drev av årsmodell 2001 vill man självklart ha full koll på när det gäller temperatur, oljetryck, varvtal m.m. Det svåra med en så gammal motor är ju att få fram digitaliserade sensorsignaler att lita på. Moderna motorer har s.k. ECU-er (Electronic Control Units) som levererar digitala interface enligt strikta regler och protokoll. I Coroneten får man fundera på hur en analog signal kan plockas ut för att sen digitaliseras och presenteras. Detta har jag inte löst ännu men googlar runt...
Diskret display
Nästa sak att fundera på i Coronet-digitaliseringen är hur man snyggt integrerar digital presentation i en äldre båts analoga själ. Jag vill inte ha stora blaffiga skärmar här och redan Garmins GPS-plotter + SILVA-ekolodsinstrumentet fördärvar ju en hel del av den klassiska helheten. Enkelt och diskret ska det vara och först på labb-bänken experimenterar jag med enkel 2-radig alfanumerisk display. Den kan nog hitta sin plats hoppas jag.
Text är effektivt!
Det jag hittills fått att snurra är just en sådan liten display som matas med digitala temperatursensorer och finessen med 2 x 16 rader är att det faktiskt räcker för att presentera det mesta. På första raden skriver man parametern och på den andra värdet. Typ "Motortemperatur : 79 grader", "Oljetryck: 3,5 Bar". Text är oftast effektivare än grafik för informationsöverföring!
Ecodriving!
Förutom att jag tänkte presentera en radda med mätvärden för motor och båt så ska jag låta den lilla mätdatorn (Arduino) räkna ut hur mycket soppa båten drar per distansminut för olika inställningar av gas, drevtrim och trimplan. Ecodriving coming up! En motorbåt är väl inte det klimatsmartaste att äga och använda men jag ska göra mitt yttersta för att lindra mitt samvete och skydda vår planet. Separat bloggpost kommer om detta senare.
