Min blogg handlar om elektronik och hållbarhet i motorbåtsvärlden. Elektronik är min hobby och med min Coronet 21DC från 1968 som inspiration sysslar jag med elsystem, elektronik, digitalisering, kommunikation, nätverk, elmotorer, batterier, instrument m.m. Och hållbarhet som sagt! I en annan långsamt uppdaterad blogg kwhkollen.blogspot.se funderar jag på elektrifiering av bilar, skotrar, cyklar, båtar, flygplan m.m. samt batterier, energi, infrastruktur m.m.
Detta visste jag redan men inte att det skulle komma så snabbt. Arduino Uno har räckt bra för att testa sensorer, GPS m.m. var för sig men när jag nu börjar integrera de olika funktionerna så slås det snart i taket. En Arduino Mega för 499:- istället för den enkla billiga Arduino Uno lättar på trycket med mer minne och portar. Det mesta är annars kompatibelt, t.o.m. fästhålen, även om det nya datorkortet är lite längre. Får fint plats på prototypplattan dock. Sen blir det lite kopplings- och programmeringspillande för att få det upp och snurra igen.
Mer minne och portar
Så här ser prestandajämförelsen ut mellan Uno och Mega. Jag tror detta ska räcka för en fungerande prototyp för den relativt enkla systemansatsen i steg 1. Blir det mer krävande framöver (pekskärmar, nätverksanslutningar m.m.) så petar vi in en Raspberry Pi och då blir det ett större jobb att porta programvaran till ny hårdvara och nytt operativsystem. Men strukturen står kvar.
Enkel första plattform
Den första Boat Monitor prototypen för min Coronet ska visa position, fart, kurs, datum, tid, sjövattentemperatur, lufttemperatur, tankvolym och bränsleförbrukning. Inga problem att få datorn att klara av detta nu. Det svåra och otestade är annars flödesmätningen som kanske måste gå via en GARMIN-sensor (1500 spänn!) och NMEA-2000, det marina CAN-protokollet som jag isåfall måste få att funka i Mega-datorn. Trevlig liten utmaning!
...och låt er häftiga teknik sippra ner på fritidsbåtarna.
Bra affärer och IPS för de rika
När man surfar runt och kollar Volvo Pentas teknikutveckling, planer, affärer m.m. så är det lätt att imponeras. Affärerna går bra med drygt 2 miljarder i vinst 2018 och motorförsäljning som växt kraftigt. Pengamässigt är det dock änsålänge mest lyxjakter, kommersiella båtar, industri, maskiner, kraftgenerering m.m. som driver på även om fritidsbåtssektorn också växer. IPS (Integrated Performance System) som syns i videon är änsålänge inget för privatpersoner med normala plånböcker.
Hybrid-IPS snart och i framtiden till mig
Hybriddrift för 8-litersmotorer och större lanseras först 2021 men man kittlas ändå av tanken att all teknikutveckling så småningom kokas ner till "vanliga" båtar. Elektriska fönsterhissar tillhörde lyxsegmentet för bilar en gång i tiden och är nu standard sen länge. Privatbåtarnas Toyota Prius (hybrid) och Nissan Leaf (helelektrisk) kommer såklart med kostnadseffektiva IPS-liknande system (eller vad det kommer heta då) från både Volvo Penta och deras konkurrenter. Tills dess kan man ju njuta och fantisera med hjälp av såna här videos.
Joystick och självparkering
Idag är VP-IPS endast tillgänglig för dieslar men 2021 har man som sagt lovat hybridvarianter också för större fritidsbåtar, färjor, patrullbåtar m.m. Joystick på bryggan finns och även nyligen visade saker som självparkerande båtar eller "Easy Boating" kommer. Som är varumärket för detta bakåtlutande angöringssätt. Sensorer på brygga och båt, programvara och en s.k. EVS-enhet (Electronic Vessel Control) + GPS gör jobbet åt dig när ledig plats har hittats och skepparen har tryckt på self-docking-knappen med drinken i andra handen. Integreras säkert framöver också i VP-appen "Easy Connect". Med gilla- och incheckningsknapp till Facebook.
Inte bara coolt
Förutom coolheten i IPS-hybridsystemet så lovar Penta lägre ljudnivåer, minskade vibrationer, bättre verkningsgrad, lägre energiförbrukning m.m. Och så är den elektriska drivlinan nästan underhållsfri med extremt högt vridmoment från start. Du kommer också kunna köra ren eldrift runt 10 knop sisådär så det blir riktigt tyst och fint i områden som kräver det. IPS systemet är inte bara en joystick som styr propellerpoddar utan innefattar motroterande dragande propellrar, styrning, manövrering, avgashantering, antikavitation, skrovdesign och mycket mer. Installationsprocessen är förhållandevis enkel och väl på plats kommer båten kunna svänga åt alla håll. Med en joystick, app eller av sig själv!
Volvokunnande från fordon
Allting utvecklas och testas i Göteborgstrakten och man drar sjävklart nytta av allt elektrifieringskunnande som byggs upp inom Vovokoncernen när det gäller andra fordon, maskiner m.m. Först fordon, sen marinanpassning.
Tydlig väg mot elektrifiering
Volvo säger att det kommer finnas förbränningsmotorer (bensin och diesel) under överskådlig framtid men tydliga steg tas och åtaganden görs nu för att påbörja en lång förändringsprocess mot elektrifierade drivlinor. Miljö- och klimatfrågor pressar på och den som blir först, störst och bäst på tekniken har också potential för de största affärerna när framtidens samhälle ställer hårdare krav.
Coroneten då?
Min lilla "Boat Monitor" utvecklas stadigt i enmansbolaget där jag är både chef och operativ för vision-utveckling-test-installation-drift-affär etc...etc... Kul att få bestämma allt själv! :-) Nu funkar GPS-en skarpt och integrerat i systemet och jag kan plocka ut longitud, latitud, kurs, fart, datum och tid för att baka ihop en bra användarupplevelse. Ska ut och testa i bilen snart.
Coronet-IPS?
Jag får såklart hitta ett annat namn men rent systemmässigt så kan man faktiskt bygga ut funktionerna på prototypplattan för att utveckla en IPS-elektronik (eller EVS-enhet + GPS) som Volvo Penta kallar det. Alla blocken finns med centraldator, användarinterface (in-ut), GPS och kommunikation, trådlösa interface, sensorinterface, aktuator-interface, strömförsörjning och lagringsmedia. Bara man biffar upp och använder ARM-RISC istället för Arduino, högupplöst pekskärm istället för knappar och enkel display etc... Rolig tanke. Det enda som saknas är ett utvecklingsteam på sisådär 20 personer och lika många miljoner spänn! Men, men... nåt ska det bli! Enkla grejer för enkla människor! :-)
Då kanske man ska kolla in det holländska bolaget PortLiner och deras lansering av eldrivna fraktbåtar. Hårdare EU-regler för sjöfart när det gäller både koldioxid och partiklar träder i kraft under 2019-2020 och detta driver på utvecklingen. PortLiners elpråmar kommer användas för inlandstransporter via kanaler och där handlar det om mycket gods.
Fyra varianter. Och så helelektriskt.
Inom sjöfarten pratar man ofta om fyra huvudalternativ när det gäller grönare transporter. LNG (Flytande naturgas), diesel-elektriskt, bränsleoptimering med end-of-pipe-treatment samt Euro VI-motorer. PortLiners lösning är helelektrisk utan utsläpp från båten, en Tesla-pråm med andra ord.
Höjdanpassning till broar
110 meter lång och 11,45 meter bred. 280 20-fotscontainrar. Kolla promotion-videon för att se den häftiga lösningen med höj- och sänkbar kommandobrygga för att kunna parera för låga broar på de holländska kanalerna. Med ballasttankar kan hela pråmen också sänkas för samma ändamål. Fin teknik!
Helhet med laddinfrastruktur
Självklart presenteras i videon också terminalhanteringen av containrar med helelektriska lastbilar. Infrastrukturen för laddning av både flytande och körande lastkapacitet ingår i totallösningen från PortLiner och en snyggt boxad containerlösning för batterikapacitet (Här pratar vi inte kWh utan MWh) eller vätgas-bränslecell syns också i videon.
Sånt här ger framtidsoptimism. Och så blir min framtida E-Coronet genast lite mindre osannolik! :-)
...kom fortare än man trodde. Ladda upp för detta!
Event i Maj
Även om elbåtar, elutombordare och diverse hybridlösningar för framdrift av fritidsbåtar synts på "vanliga" båtmässor ett antal år redan så är det nu dags för ett renodlat möte för detta. Intresset stiger snabbt hos både leverantörer, återförsäljare och konsumenter. På Hamnen.sekan man läsa om ett kommande event som ska inträffa i Stockholm i början på Maj. Gissa om man köper tågbiljett till huvudstan då!
Havets Tesla
Den eldrivna svenska bärplansbåten Candela har kallats båtvärldens Tesla och videon här är ju faktiskt lite magisk.
Elbåtar 5-6 år efter elbilar
Marknaden tar sig för elbåtar och på skeptisism-optimism-skalan befinner dom sig väl idag ungefär där elbilarna var för 5-6 år sen. Kanske något mer. Jag provkörde en Nissan Leaf i Malmö 2012 och en Tesla i Köpenhamn året efter. Efteråt var jag entusiastisk och babblade om detta hemma, i fikarummet på jobbet och bland vänner och bekanta men inte många gick igång på mitt ivriga pladder. Mest höjda ögonbryn var det då. Idag är elbilar ett självklart inslag i trafiken.
Vågvinnande teknik.
Idag är det också lite annat drag och publik medvetenhet runt elbilar kan man konstatera. Och ingen bilfabrikant överlever utan ett gediget elbilsprogram i produktportföljen. Jag känner mig övertygad om att elektrifierade båtar kommer vinna terräng ganska snabbt nu. Eller vinna vågor kanske man ska säga om vitsen tillåts. Trots detta tror jag hybridlösningar är ett viktigt mellansteg och jag hoppas verkligen detta kommer synas och lyftas fram på elbåtsmässan i Stockholm också. Kolla Greenlines superhäftiga NEO som mycket väl kunde ha Coronet-stuk i en modern tappning även om Greenline är en större båt. Och ganska seg i elversionen får man erkänna. Den kan fås med antingen el eller bensindrift så för den fartsugne gäller bensinversionen. Hybriddrift har dom presenterat tidigare i Greenline 33.
Greenline Neo Coronet 21DC
Vill ha en hybrid-Coronet
Själv är jag entusiastisk som tusan vilket jag nämt i tidigare inlägg. Min Coronet kommer aldrig bli helt eldriven men något inslag av elektrisk framdrivning ska in på sikt hoppas jag. En bränslesnål biodieselmotor med elektrisk hjälpmotor/generator (hybridlösning alltså) borde kunna piffa upp och modernisera den fina gamla båten framöver. Visst är det i mångas öron maffigt med V8-ljud när en 21:a glider genom hamninloppet (tycker jag också) men kanske Greta Thunbergs generation ser en coolare båt när denna skönhet passerar ljudlöst.
Sverige tar täten
Sverige ligger långt framme inom eldrift, batterier, laddning, kontroll, övervakning m.m. för nöjesbåtar och inte minst Candelan (havets Tesla) är spektaktulär och extremt innovativ i sin teknik, prestanda och design. Bärplan på en Coronet. Nja! Dom får allt vara bra stora dom. :-)
Skeptiker blir optimister. Sakta men säkert.
Klimatfrågor, miljöaspekter och omsorg om planeten gör sitt till för att denna bransch kommer växa snabbt, var så säker. "Det är för dyrt", "Var ska man ladda", "Batterierna är för tunga", "Elen kommer från kolkraft" och en massa andra argument hör man snabbt från många båtförståsigpåare om man tar upp marin eldrift till diskussion. Man känner igen det från elbilsdiskussionerna för 7-8 år sen. Attityderna ändrar sig dock sakta med säkert, inte minst med draghjälp från elbilstillväxten.
"Boat Monitor" för elbåtar.
Mitt eget "Boat Monitor" koncept är också förberett för eldriftsanpassning. Det mesta ligger i koden och sensorerna. Det ska bli kul att börja pilla med detta framöver. Det blir självklart fler elektriska parametrar som kommer att övervakas. Som t.ex hur mycket det är kvar i tanken. Förlåt, batteriet.
...uppe och snurrar! En liten simulering kommer här:
Mycket pill och hack
Efter en hel del skruvande, pillande, kabelskalande, kopplande, testande och kodande fick jag liv i den nya mer strukturerade labbplattan. Känns kul! Dator, strömförsörjning och display är i drift och nu ska jag ta mig an knapparna för att välja in sensorer. På plattan använder jag små s.k. DIP-switchar (röda fyrkanterna nere till vänster).
GPS och temperatursensorer. Sen bubbel!
Nästa större grej efter knapparna blir att få igång GPS-modulen (blåa större kvadraten till vänster). Den fick jag staga upp mekaniskt med en utliggare. När jag sett longitud och latitud i displayen blir det dags för temperatursensorerna. Dom ansluts på kopplingsdäcket uppe till vänster och änsålänge syns bara två stycken. Dom kommunicerar med Arduinon via en seriell specialbuss som är rätt pillig att koda. Så det tar nog lite tid innan den är på plats. Då ska jag dricka bubbel.
Hela tiden. Det gäller självklart även min "Boat Monitor". Jag själv tror på konceptet eftersom ansatsen är att det ska vara är billigt, enkelt, flexibelt och utbyggbart. Kanske bara jag som tycker så? Ja kanske. Men jag blev glad när jag för en tid sen hittade företaget Yacht Devices som har kommit långt med sina marina produkter till viss del i samma riktning som min enkla plattform. Skillnaden är att dom är professionellt och kommersiellt etablerade och jag är glad hobbysnickare. Något jag tänkte förbli. Men jag köper säkert hem nån av deras smarta moduler för att testa mot mitt framöver.
Enkla displayer
Jag är ofta på deras hemsida och inspireras av deras produkter. Bara en sån sak som att dom använder sig av samma enkla tvåradiga display för att presentera båt- och motordata gjorde mig upprymd. Rätt tänkt alltså! Flera av deras produkter är även recenserade och testade i Dagens Båtliv med mycket positiva omdömen.
Utmanar Raymarine, Garmin & Co
Det kanadensiska bolaget är grundat av elektronik- och
programmeringsintresserade seglare och är helt klart uppstickare och utmanare till de stora märkesdrakarna inom båtelektronik. Dom som hellre riktar sig till feta plånböcker. Elektroniska loggböcker, sensorer, WiFi-lösningar, NMEA-konverters, AIS och i princip allt som har med interaktion mellan olika navigationsenheter att göra finns i deras snygga, smarta produktportfölj. Det finns även en svensk pdf-katalog att ladda ner och svensk representant är Marinwebben
Jag tänkte nu börja koppla upp de olika enheterna på en utbyggbar och modulariserad prototypplatta som syns uppe till höger på bilden. Den speglar ett uppstädat blockschema (nere till höger) för det som jag valt att kalla "Boat Monitor System Design". Slutlabbat med trassliga råttbon nu och ska jag kunna ta med mig plattan ner till båten senare i vår för att testa saker måste det hålla ihop någorlunda mekaniskt.
Båt från 1968 = enkla knappar och diskret display.
Ansatsen för steg ett är att med enkla och snyggt integrerade knappar på
instrumentbrädan välja in mätvärden från båt, motor och omgivning på den diskreta 2-radiga displayen. Kanske jag bygger en liten separat konsol i matchande träslag för detta. Förutsatt att jag kommer åt alla sensorsignalerna kommer man se position, tid, kurs, fart, lufttemp, motortemp, havstemp, tankvolym och bränsleförbrukning. Få se hur långt jag kommer.
Arduino först, sen vassare dator
Just nu använder jag den enklaste enskortsdatorn Arduino Uno för att testa sensorsignalerna, display och knappar. Den kommer säkert snart bytas upp till en Arduino Mega med större kapacitet. På sikt blir det en Raspberry Pi. Men plattan är som sagt modulärt uppbyggd så det ska bli hyfsat enkelt att anpassa till ny dator. Alla enkortsdatorerna finns billigt på Kjell & Co. Jag älskar Kjell & Co!! De olika interface-blocken byggs på och testas efter hand och i steg ett blir det knappar, display, GPS, temp-sensorer, flödessensor och nivågivare.
Skaka liv i gamla plottern med NMEA
Dessutom ska jag utmana mig själv och programmera upp ett NMEA-0183 interface till min gamla
Garmin-plotter även om jag helst inte vill att den ska skräpa ner utseendet på förarmiljön, se bilden ovan. Få se vad jag gör med den på sikt. Sjökorten tänkte jag köra på iPad framöver om jag hittar ett bra mekaniskt och stänkskyddat (IP) sätt att fästa den på.
...beskrivs i denna video på ett ganska lättförståeligt sätt. Youtube har allt! Enligt videon ger trimmet en bränslebesparing på upp till 16% i marschfart vilket ju inte är så dumt.
En simulator för att känna på hur för trimplansautomatiken ACS funkar finns här.
Boat Monitor Light för Eco-Driving
I min "Boat Monitor" version 1 har jag planerat att presentera bränsleförbrukningen som "liter/timme" och "liter/sjömil", se tidigare inlägg. Oavsett vilket ska det bli spännande att se om jag lyckas trimma drevet till en sån bränslereducering i marschfart. Coroneten är ju en äldre båt så jag tvivlar, men vem vet?
Modulbygge med expansionsplan
För den elektrotekniskt intresserade så har jag nu grundplanerat min första light-version av "Boat Monitor" till att inkludera hårdvaru- och mjukvarumoduler som stödjer kurs, fart, position, vattentemperatur, lufttemperatur, bränsleförbrukning, tankvolym och batterispänning. Allt är modulärt uppbyggt och expanderbart för fler sensorer och utökat user-interface. Här är systemskissen.
Arduino-Uno räcker nog
Enklast möjliga dator, Arduino Uno, tror jag ska kunna lösa uppgiften med lite effektiv programkod även om minnesutrymmet är ganska begränsat. Räcker det inte får det bli en Arduino Mega. På sikt om projektet utvecklas enligt förhoppningarna blir det kraftfullare plattformar, troligen Raspberry Pi.
Mer minne och portar
